Genus på fritids - Att bli intryckt i ett fack

För mig är det självklart att inget barn skall bli bemött utifrån sitt kön. Och jag försöker verkligen att se till varje barns personlighet och inte ha några förutfattade åsikter hur de olika könen skall vara. Det är inte en så lätt uppgift när jag själv varje dag får kämpa för att bli respekterad för den person jag är och inte bli diskriminerad för det kön jag har. Jag vet själv hur det är när andra människors förväntningar på mig bygger på mitt kön, mitt utseende och ålder.
Kvinna, kort, tjock, blond, förr ung - nu gammal då skall du vara på ett särskilt sätt, till exempel den omhändertagande, bullbakande, pyssliga och lite smått korkade unga tjejen - lite smått senila äldre tanten. Sådan är jag till största del inte utan jag är ledare. Jag har varit idrottsledare sedan jag var ung, jag har arbetat som fritidsledare på fritidsgård och som lärare i skolan och min styrka är att vara ledare. Jag har i alla år fått kämpa för att bli accepterad för min kompetens och inte mitt utseende. Ibland har det gått bra och ibland dåligt.
Det som händer är att jag blir intryckt i ett fack med förväntningar på hur en sådan som jag skall vara. Förväntningar som kommer från barn, föräldrar, arbetsledning och arbetskamrater. När det visar sig att jag inte passar in i facket uppstår en viss förvirring och irritation. Eftersom jag inte är dum i huvudet, trots att jag är blond märker jag tydligt hur det uppstår komplikationer i andra människors sett att se på mig eftersom jag inte passar in det traditionella köns-utseende-åldersfacket.
Alla pratar om genustänk men jag undrar hur många det är som verkligen funderar på hur synen på kvinnligt och manligt fungerar i det dagliga arbetet. Hur skall man kunna arbeta med genustänk bland barnen när man som vuxen inte kan se sin roll i spelet om könen?
Jag är så trött på att hela tiden få kämpa för att ses som den ledare jag är. Kanske blir det så att jag slutar kämpa och ställer mig vid spisen på fritids och bakar bullar med barnen och ler lite på ett gammelkvinnligt sätt när föräldrarna frågar hur dagen har varit. Vilken lättnad det skulle bli för alla när jag verkligen är på det sättet som en sådan kvinna som jag skall vara.