Kompletering till skolans läroplan

För 30 år sedan arbetade jag som föreståndare på Tjelvargården i Visby. Tjelvargården är en fritidsgård och då, för 30 år sedan, hade vi förutom kvällsöppet även eftermiddagsaktiviteter för eleverna på Tjelvarskolan.
Jag hade oftast hand om fotogruppen. Vi gick ut och fotograferade, gick in i mörkrummet där vi framkallade filmen och gjorde våra egna svartvita foton. Så kul!
Det skulle vara roligt att kunna arbeta mera med fotografering och bilder på fritids. Till det behövs några enkla systemkameror och några fler datorer. Och då behövs det pengar. Och pengar är inte något vi har gott om.
Så på fritids blir det troligen ingen fotogrupp. Tråkigt eftersom det skulle vara en bra kompletering till skolans läroplan.

 

En av eleverna fick låna min kamera vid vår utflykt förra veckan. Hon fick pröva på att testa de olika automatiska inställningarna. Här provar hon sportfotoinställningen och kompisen springer.

När vi var tillbaka på fritids valde hon ut några bilder som hon publicerade på sin blogg.



Kojskogens utsikt

- Kom fröken, kom! sa den lilla 6-åringen som inte har varit i Sverige så länge.
Hon och två av de andra flickorna i förskoleklassen ville visa mig stigen som leder ur kojskogen till en åker.
- Titta! Titta! sa flickan och svepte med handen. Hon var helt överväldigad av allt vi såg, åkrarna, skogsdungarna och affären långt där borta.
- Vi tittar på utsikten, berättade jag och så snappade hon upp det nya ordet snabbt.

Kojskogen är en ny plats för fritids förskolebarn och jag tror att det kändes lite läskigt att gå in en okänd skog. Tror att det kändes skönt för de tre små flickorna att upptäcka att det finns en utväg från skogen nära kojorna.

(Träning av rumsuppfattning kan man också kalla det.)

Kräftpotatis

-Vi fick biffar och kräftpotatis, svarade en av förskoleklassens pojkar på min fråga om dagens skolmat.
- Kräftpotatis? Var det inte klyftpotatis? undrade jag.
- Nej, dom sa att det var kräftpotatis, upprepade han.
- Vilka dom? frågade jag.
- Hon som ger oss maten. Hon sa att det var kräftpotatis.
Där förstod jag att det var dags att ge upp med mina undringar.
Det händer alltid något roligt på fritids!

Tur att Tjelvar finns

När Schoolsoft inte fungerar är det tur att Tjelvar finns så att vi kan meddelas att Schoolsoft inte fungerar.
Haha!

Naturrutan i september

Gabriel hittade en posthornssnäcka i naturrutan.

Förra läsåret följde förskoleklassen ett område i änget - en naturruta. Vi började den första november och återvände dit i januari, april och juni. Det fattades en titt i rutan från den här tiden av året så förra veckan gick vi, nyblivna ettorna och jag, dit för att kolla vad som var lika och vad som hade förändrats.
Det mest spännande var en nöt- och ollonhög vid en stubbe med hålor ner i jorden. Kanske är det skogsmusen Stens mathög? undrade eleverna.

Måndag - utedag

Förra läsåret hade vi utedag på torsdagar och i år är det på måndagar. Förra året slutade alla elever tidigt och vi kunde samla iväg alla fritidsbarn och traska iväg till kojskogen eller andra ställen i skolans närhet.
I år går dagens enda busstur från skolan kl 13.50 och det innebär att vi straxt innan kl 13 går iväg med alla elever i åk F-3 och har cirka 40 minuter på oss att göra en meningsfull "samlad skoldag - fritids" aktivitet. Därefter måste vi se till att de barn som skall hem kommer tillbaka till skolgården och sedan kan vi ägna resten av dagen med fritidsverksamhet.
I nuläget tycker jag inte att det här är någon bra lösning på ett ekonomiskt problem som har lett till färre bussturer och längre dagar i skolan för eleverna.
I alla fall så...
Först Brevbäraren med år 2 och 3. Samarbete, motorik och kondition.
Sedan 36:an med fritidsgänget. Barnen delades in i grupper, slog en tärning, räknade ut vilken siffra de skulle springa till, genomföra uppdrag tills de kom till det 36:e och sista uppdraget.
En kul och ny lek för mig!